Rör, krökar, ventiler, kopplingar och så…

FULL KONCENTRATION…

Koncentrerad hårdlödning

Vilket inte hindrar att vi även har tid för lite rundsnack…

Rundsnack

Ännu en milstolpe! Maskinen är nu på plats i båten.

Maskinen på plats i båten

I.o.f.s. lite “strippad” på diverse kringutrustning för att underlätta för lyftet men ändå. Propelleraxeln är också inkopplad och allt ser så här långt riktigt bra ut. (Bildkvalitén kunde varit bättre dock – men bara en mobiltelefon stod till buds vid tillfället för händelsen…)

Nu ska matarvattenpumpen och Molleruppressen (lubrikatorn) monteras – enkelt jobb då allt är väl förberett med förborrade och gängade hål i såväl fästen som i maskinens bottendel.

Hur alla rör och ventiler sedan ska dras och placeras kräver noggrann planering. Vi vill ju inte att det ska se ut som ett överförfriskat ormbo.

Samtidigt vill vi helst ha en struktur på alla kranar, vred och instrument så att både styrman och eldare enkelt kan nå dessa.

Dessutom gäller det att placera utrustning och uttag för att inte dra onödigt långa rör och se till att det finns “rörelsemån” för att hantera rörens värmevariationer.

Ett “måste” är också att kunna ta isär rördelar på strategiska ställen för att inte drabbas av frostsprängningar under vinterförvaringen.

Så krångligt att det kanske är bäst att ge tusan i allt ihop… 😛

Nä, skojar bara!

En tanke vi har är att först försöka skapa oss en bild av helheten och sedan börja med rördragningen längst ner för att sedan arbeta oss uppåt. Det betyder att delar av kallvattenförsörjningen och armaturen för bottenblåsningen troligen sätts på plats tidigt.

Helt plötsligt är det bara knappt sex veckor kvar – sedan ska vi vara klara för att transportera vår ångslup S/S Wäsman till sitt rätta element. D.v.s. sjön Väsman och småbåtshamnen i Ludvika. Men det ska gå! Bara båtklubben får bryggan där vi ska ligga förtöjda klar i tid. Just nu är det bara några balkar som antyder var bryggan ska vara…

Vi är nu ca två veckor efter schemat vad gäller installation av maskinen och all den rördragning som ska göras för att få en fungerande ångdrift. Men det mesta av rör, ventiler, krökar, lod och bussningar har införskaffats.  Och maskinen är nu klar att lyftas in i båten efter att ett fäste för lubrikatorn ordnats. Om allt sedan går störningsfritt ska rördragningen vara klar i mitten av maj.

Återstår sedan av vitala delar är att ordna styrningen. D.v.s. styrpulpet med pinnratt och rodret med sin infästning i skäddan. Det verkar också som om rodret fått en ordentlig smäll och behöver riktas upp innan det kan monteras.

Arbetet med salongen löper på. Alla fönster utom ett är nu monterade. Dörrarna är på gång. Salongssoffornas dynor är dock fortfarande inte beställda. Hur kan det vara SÅ dyrt att få ett par dynor uppsydda? Här behöver vi nog hitta fler lösningsalternativ!

Om vi blir klara i tid? Ska vi slå vad?

Det blir allt svårare att få arbetsro i takt med att pressbevakningen intensifieras. Inte ens vår underleverantör, Vinäs Maskintekniks Agne Karlander, lämnas numera ifred. Tur att Agne i alla fall hann få vår maskin klar…

Först ut med nyheten om S/S Wäsmans nya ångmaskin var Mora Tidning. Det dröjde sedan en hel dag innan Borlänge Tidning och Ludvika Tidning spårat upp denna kioskvältare!

Enligt säkra källor från Ludvika kommer BBC att välja bort princessan Madeleines bröllop för att istället kunna bevaka S/S Wäsmans högtidliga sjösättning 🙂

Mora Tidning

De nytillverkade och specialskräddade fönsterbågarna har legat klara invid båten ett tag men nu är det dags att få dem på plats. Vi valda att lacka dem med blank utsida och sidenmatt insida.

När alla bågarna var tillfälligt på plats (med tvingskruvar) tog vi ett par steg tillbaka och granskade resultatet. Stumma av hänförelse tog vi en välförtjänt fikapaus – tänk att det kunde bli så bra! 

Nu var då bara en fråga kvar. Hur ska bågar med tillhörande glas monteras för att säkert bli täta och helst också möjliga att ta bort för t.ex. fönsterbyte? Genomgående skruv med hattmuttrar på respektive sida? Träskruv, dels i karmarna in mot väggreglarna och dels utifrån och in? Eller kanske t.o.m. “stiftas” fast?

Efter en vetenskaplig utredning inkluderande empiriska studier med våra gamla “skrotade” fönster kunde metoden att stifta (ung.=spika) fast bågarna skrinläggas. Det får bli skruv i någon form…

Och så var det frågan om hur ska vi få dem täta? Gummilister? Eller silikon? Denna hemska smörja som tätar allt men också smetar ner allt och alla som inte skyddas med tejp och heltäckande rustning! Även denna metod fick stryka på foten – också den efter noggranna empiriska försök åtföljda av omfattande sanering. Återstod gummilister – vilket vi också tidigare blivit rekommenderade… 🙂

Redan tidigt var det en uttalad målsättning i projektet att sikta mot en stil och finish som anstår en ångbåt. Känslan bör vara tidigt 1900-tal men samtidigt ska vi inte avstå från moderna och ändamålsenliga metoder och material.

Maskinen ser gammal ut, är konstruerad enligt gamla förebilder men tillverkad med moderna maskiner. Och när den nu ska få färg så gäller samma princip. En kulör som kunde varit tillblandad 1910 men levererad i praktisk sprayburk!

Nu kan ju inte maskinen bara “blåsas över” med färg! Hur skulle det se ut om alla skruvskallar, alla vackra mässingsdetaljer etc var målade i samma färg?

Därför skruvas nu alla maskindelar isär. Skruvar, brickor och andra detaljer märks upp och placeras i lämpliga skålar (i vårt fall en låda för vanliga matbestick). Det som inte kan eller bör tas isär maskeras. Temperaturen höjs i garaget och så är vi igång! (klicka på bilderna för större format)

Så var det då dags för ännu en höjdpunkt i vårt arbete – maskinen, alltså ÅNGMASKINEN, var klar att hämtas hem. Det kändes nästan lite högtidligt att kliva in i Agnes verkstad denna gång!

Där stod den! Maskinen vår. Med tryckluftslang inkopplad och klar för demonstration. Efter att vi nöjt konstaterat att “den går runt” och “åt andra hållet med” så gick Agne igenom maskinens grundinställningar.

Medan vi sedan plockade isär maskinen i, för transporten, lämpliga storheter så gick ångbåtssnacket igång. Hade det inte varit för att vi ville hem och plocka isär maskinen i än mindre delar och påbörja målningen hade vi säkert fortfarande varit kvar. Men tiden hastade. Helst vill vi ju ha maskinen lackad och monterad i båten denna vecka…

Innan vi for hade vi ändå fått lära oss att en ångbåt inte är som vilken fritidsbåt som helst. Ingen nyhet kanske men ändå nyttigt att inse att framföra en ångbåt kräver både framförhållning och manövermarginaler. En “värdig” tröghet kan man säga. Som vi gubbar ungefär! (klicka på bilderna för större format)